Regnbågsbron.org - Minnessidan för älskade husdjur

Gizze

Minnesblogg

Bilder

Tänd ett ljus

Gizmo

✶ fredagen den 25 maj 2007

✝ tisdagen den 19 maj 2009

 

Gizmo var den bästa vännen jag någonsin haft och jag älskade honom mer än allt.Vilket gör så att jag saknar honom så otroligt mycket.

Jag kommer ihåg när vi hämtade honom från uppfödaren, det var i Eslöv och jag föll för honom direkt. Hela vägen hem låg han i sin transportväska och jag satt brevid och klappade honom, det var första gången han slickade mig på handen. Då visste jag inte att han skulle bli min, bara min och ingen annans.

Ett annat minne var när vi va ute och han lekte i min fasters kompost (bilden). Man såg på honom så otroligt roligt han hade.

Det finns så många minnen med honom men det kommer ta en hel vecka att skriva alla så dett är det sista.

Det hade snöat och vi va ute och gick med min vän, hon gjorde "tågspår" i snön efterson det var djupt så gick gizmo i dem. Han fick gå utan koppel och han gick rätt så långt ifrån mig och då såg jag att några fåglar attackerade honom så jag sprang fram och bar upp honom, så rädd hade jag inte varit i hela mitt liv.

Gizmo älskade att pussas och när jag grät fanns ha alltid där och tröstade mig, han låg i mitt knä och kelade med mig eller så slickade han bort tårarna.

Gizmo var den andra illern vi haft och den busigaste.

När gizmo blev större så började han bita alla, men mig bet han inte alls så ofta som alla andra. Fast att han bet mig kände jag att han älskade mig. Tack vare att han bet alla andra så vågade dom inte vara i närheten av honom så han blev min. vi hade ca två otroliga år tillsammans men jag önskar att det hade blivit fler. Men hellre det än inga...

Dagen innan Gizmo dog fick jag reda på att han skulle kastreras när jag var i skolan dagen efter så jag kunde inte vara där med honom...

Dagen han dog gick jag ut till honom i köket innan jag åkte till skolan och sa att jag älskade honom mer än allt och om det värsta skulle hända så sa jag hejdå till honom...

När jag kom hem så var ingen hemma så jag satte mig vid datorn och när jag hörde att någon kom hem så gick jag ut från mitt rum och såg att det var min storasyster som inte såg så glad ut. Sedan kom min mamma och storgrät men jag tänkte inte på Gizmo eftersom det skulle vara omöjligt att han va borta från mitt liv.

När mamma berättade att Gizmo var död så fattade jag inget utan bara stod där och stirrade på henne men direkt när jag fattade så trillade jag ihop och fick ångest och grät. Jag trodde att det var en sjukt skämt, men det var min värsta mardröm som blev verklighet.

Min bästa vän var död och jag kunde inte göra något...

 

Han var mitt allt och jag trodde att jag inte skulle kunna leva utan honom.

Det har blivit lättare att vara utan honom men jag saknar honom fortfarande så himla mycket, jag gråter alltid när jag tänker på honom. Men han finns på ett bättre ställe och jag hoppas att han har det bra.

 

Jag vet att vi träffas igen, Älskar dig så otroligt mycket Gizmo <3

R.I.P

© 2018 Tstorm Technologies. Ansvarig för denna minnessida är Jennifer Jönsson. Sidan skapades onsdagen den 10 november 2010.